Tillit

1

Hej alla underbara människor
Jag har haft en underbar helg med mycket skratt kramar och allt annat som hör en bra helg till….
men under helgen kom en massa tankar fram vet inte riktigt vart de kom ifrån men har funderat mycket på detta med tillit.
Vem kan jag lita på vem finns där jag behöver vem vågar man berätta saker för vem hugger mig inte i ryggen .
Genom åren som gått så har man ju gått på en del törnar en del hårdare än andra.
Men samtidigt så har jag förlåtit många som sårat mig eller gått bakom min rygg…
Men nu i vuxen ålder…
Hur gör man då..
Jag har blivit lite mer tolerant jag tar mer och endel med ro…
jaja låt dem hålla på….
Jag vinner endå i slutet…
Men om någon jag verkligen litat på eller kanske till och med förlåtit …
Hugger mig i ryggen igen …
Är det så att man verkligen inte kan lita på någon???
Känslan när man säger så att man inte kan lita på någon skrämmer mig blir kall..
Hur kan det ha blivit så???
Är människan så upptagen i sig själva att de inte ser sina vänner??
Eller är det så att de gottar sig i andras olycka …
eller att måste berätta och sprida lögner för att framställa sig som bättre i andras ögon??
För mig är det något bra något fint att lita på någon.
Att finnas där för mina vänner…
Om man nu får in en känsla av att någon kanske inte är att lita på eller någon typ av magkänsla så skall man nog lita på den känslan för jag vet att min magkänsla aldrig svikit mig.
Ju fler aha upplevelser jag får ju fler pusselbitar i mitt livspussel läggs på plats..
Jag ser allt med andra ögon mina frågetecken suddas ut med klarhet istället vilket är otroligt skönt..
Även om endel bitar är jobbiga …
Det finns ett talesätt
Såra mig hellre med en sanning än gör mig lycklig på en lögn,
det stämmer så bra.
För varför väljer människor att såra varandra varför kan endel inte bara vara ärliga??
Hur svårt kan det vara???
Jag är för gammal för intriger drama folk och allt skit snack.
Jag lever mitt liv.
Fråga mig om du undrar något, vill du vara min vän…
Var det då och hugg mig inte i ryggen .
Jag anser att det är då fel på dig och inte mig.
Det gäller ALLA.
Pratar inte om någon jag pratar om alla…
Nää dax att läsa en bok tända ljus försöka komma till ro med alla pusselbitar som föll på plats..
Ljus och kärlek till er alla 

 

Dela.

Om skribenten

Jag är en glad tjej på 42 år med fem barn och två hundar vilka utgör mitt liv. Utbildad till undersköterska och älskar att arbeta med människor det ger så otroligt mycket. Har även fot i Kvinnojouren. På min fritid är jag mycket i skogen och samlar energi och godsaker. Har en väldigt mycket åsikter och älskar att skriva. Stor kram

Missa inte våra intressanta artiklar

Läs fler artiklar på huvudsidan

1 kommentar

  1. ann den

    Hej Anna visst är det svårt detta med tillit. Varje gång jag möter en ny vän så brukar jag alltid tänka att det är viktigt att inte ha några förutfattade meningar som kommer från andra. Jag vill bilda mig en egen uppfattning om personen ifråga. Det gör att jag ibland får mig ett hugg i ryggen. Men jag har också förstått att kanske är det just det att ha tillit som gör att den personen verkligen blir min vän. Kanske är det avsaknaden av tillit som får andra att dela hugg i ryggen. Ha det så gott hälsningar Ann.

Lämna en tanke

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.