Sitter här och tänker.. har tänkt på detta i några dagar nu..
Har vi alla samma chans i livet.. Endel säger att alla kan lyckats..Visst är det så..
Men vi alla kommer inte från en familj som är drivande..eller stöttande på den fronten…har vi då samma chans att lyckats.. Har vi samma chans då vi inte är uppväxta med de drivet eller tänket??

Jag undrar bara… Visst kan alla vi studera och få bra betyg och på så sätt få ett bra jobb… men har vi verkligen samma chans som alla andra som kommer från en familj som är drivande och har framgångsrika företag..

Jag tror inte att det att säga att alla har samma chans i livet.. Alla kan ha ett val..men vem ger dem de valet?? Skolan?? att man ser andra familjer… men hur kommer man dit om man inte vet.. om ingen berättar hur man kommer framåt hur skall man då göra??
Visst finns det människor som föds med ett driv utan att de bor i en drivande familj.. Det finns alltid undantag.

Hur tar man sej ur den sits man sitter i.. 

Jag tycker inte det är fel att det finns olika lags människor på något sätt
Jag är lycklig att jag fått uppleva det jag gjort..utan att ha gått igenom det jag har gjort hade jag inte vart så stark idag.. Men det finns alltid miljoner med frågor jag vill ha svar på.. Men där kom en ny fråga… Vill man verkligen ha svar på alla frågor.. 

Men har alla samma chans i livet???

Men det jag har kommit fram till är svaret Nej tyvärr… 

Fick en fråga en gång.. När får jag en lycklig riktig familj???
Vad är en lycklig riktig familj???
Många går nog omkring och tror att de familjer man ser i serier är lyckliga och uppfostrade barn är så det skall vara.. men det är en serie.. Man får inte se det som äkta lycka,, Jag är lycklig att jag har fem underbart vackra bra barn. Dom har hälsan och i mina ögon är dom perfekta.. Det finns nog inge skönare än när man pratar med sina barn.. Då menar jag att man verkligen lyssnar på dem. Inte att man håller på med telefonen eller tv/ dator utan att man ger dem tiden att berätta saker som de upplevt eller vart med om. Jag är lycklig när jag ser på barnen .. När jag känner att min kärlek till dem smittar av sej på dem och jag känner mig älskad. Det är lycka.. Visst har alla barn trotsåldrar och de försöker stå på egna ben. Men i min  famn kan de alltid falla tillbaka till.. LYCKA enligt mig. 

Dax att försöka avsluta detta nu … Skriver mera en annan dag. Se det lilla i de stora så blir du gladare. Ljus och kärlek till er alla <3