Under några dagar nu när jag vart i stugan.. Pysslat med gården och fått dricka mitt kaffe ute i solen.
Hundarna har sprungit runt och lekt ute hela dagarna.
Så har jag reflekterat över saker som hänt runt mig, hur människor väljer att agera i olika situationer.

Att man väljer att kasta bort vänner.. vänner som vill hjälpa..
att man inte kan vara ärlig mot dem som står en närmast.. Hur tänker man då??
Är det fel på dej eller mig??
Hur man bara väljer att kasta bort sina liv på strunt saker…
som precis på saker.. saker som endå blir för gamla eller går sönder…
Varför krossa de som står en närmast?? Inser ni inte hur ni lever???
När skall ni förstå???
Jag vet att det inte är mitt liv.. Men jag står här bredvid och ser på… ser på när ni kastar sten efter sten utan att inse att ni raserar huset ni bor i… Vilket gör mig djupt ledsen…

Maktlösheten växer sej större och större…
Men egentligen hur står det till hos er?? för det är ju inte bara en jag tänker på utan ni är många..
Men skall man verkligen bry sej om människor som inte änns bryr sej om sej själva??
och dessutom inte är ärliga??

Mitt svar blir enkelt…
Skruvar upp volymen på musiken och sjunger med..
Så nej jag skall inte bry mig..för varför skall jag betunga mitt sinne och hjärta med eran misär..
Men kom inte till mig och beklaga er om andra när ni inte är bättre själva.

Förlåt men behövde få detta ur mig.

Lärt mig att leva mer och mer här och nu.
Vilket gör att man uppskattar det man har .. men ser det lilla i det stora…
Saker och ting kommer till dej i den takt du själv är redo.
För varje gång jag öppnar upp så kommer det nya saker till mig.. Njuter av mitt liv.. Kommer nog att åka ner och luncha med min dotter och barnbarn på fredag det ser jag verkligen fram emot.

Ta vara på stunden för den kommer inte tillbaka..
                                                                               

Njut av solen och lev här och nu.
Ljus och kärlek till er alla <3